Elever med annat modersmÄl Àn svenska besitter oftast inte den sprÄkliga kompetens som förvÀntas av dem nÀr de nÄr skolÄldern. Detta blir problematiskt vid begreppsinlÀrningen i matematik. Syftet med denna studie Àr att beskriva hur verksamma lÀrare arbetar med begreppsinlÀrning i klasser som har elever med annat modersmÄl Àn svenska. I studien har verksamma lÀrare intervjuats och observerats med fokus pÄ begreppsinlÀrning och pÄ elever med annat modersmÄl Àn svenska. Resultatet av studien visar att de verksamma lÀrarna Àr överens om att i klasser med elever med annat modersmÄl Àn svenska gÄr det inte utgÄ ifrÄn att alla elever förstÄr begrepp genom ord.

Elever med annat modersmÄl Àn svenska besitter oftast inte den sprÄkliga kompetens som förvÀntas av dem nÀr de nÄr skolÄldern. Detta blir problematiskt vid begreppsinlÀrningen i matematik. Syftet med denna studie Àr att beskriva hur verksamma lÀrare arbetar med begreppsinlÀrning i klasser som har elever med annat modersmÄl Àn svenska. I studien har verksamma lÀrare intervjuats och observerats med fokus pÄ begreppsinlÀrning och pÄ elever med annat modersmÄl Àn svenska. Resultatet av studien visar att de verksamma lÀrarna Àr överens om att i klasser med elever med annat modersmÄl Àn svenska gÄr det inte utgÄ ifrÄn att alla elever förstÄr begrepp genom ord.

En undersökning och jÀmförelse om pÄ vilka grunder tvÄ skolor har valt att organisera Àmnet svenska som andrasprÄk och hur det gynnar elever med annat modersmÄl Àn svenska, samt vilken Àmneskompetens som krÀvs för att bedöma, möta och undervisa elever med annat modersmÄl Àn svenska..

Syftet med denna studie Àr att beskriva lÀrares uppfattningar om de möjligheter och hinder som finns i matematikundervisningen för elever Žmed annat modersmÄl Àn svenska. För att uppfylla syftet har vi valt att intervjua sex lÀrare so, undervisar i matematik och modersmÄl och utifrÄn dessa intervjuer belysa deras uppfattningar samt identifiera de variationer vi kunnat finna. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ forskningsintervju som metod och intervjuat sex matematiklÀrare pÄ tre skolor.Resultatet visar att det som lÀrarna gemensamt sÄg som en möjlighet i undervisningen i matematik för elever med annat modersmÄl Àn svenska var att dessa elever hat med sig en helt annan studietradition Àn den som finns i svenska skolor..

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ hur elever med annat modersmÄl Àn svenska presterar pÄ lucktestet i lÀsförstÄelsedelen i nationella provet i engelska jÀmfört med elever med svenska som modersmÄl. En kvantitativ undersökning av 80 nationella prov visade att resultaten pÄ lucktestet var mycket lÀgre Àn pÄ lÀsförstÄelsedelen i elevgruppen med annat modersmÄl, medan dessa bÄda resultat överensstÀmde i elevgruppen med svenska som modersmÄl.  En slutsats av resultatet Àr att lucktester inte bara mÀter lÀsförstÄelse, det vill sÀga reception av text, utan Àven formell grammatisk kompetens, det vill sÀga egen skriftlig produktion. Detta stÀller större krav pÄ behÀrskningen av sprÄket i frÄga och tidigare forskning kring tredjesprÄksinlÀrning och lucktester har visat att dessa orsakar tredjesprÄksinlÀrare problem..

BAKGRUND:Skolverkets resultatredovisning, Ă€mnesprov 2008 i Ă„k 9, visar att mer Ă€n en fjĂ€rdedel avelever som har ett annat modersmĂ„l Ă€n svenska inte nĂ„r mĂ„len i matematik. Hur kan elevermed annat modersmĂ„l Ă€n svenska nĂ„ framgĂ„ng och utvecklas i Ă€mnet matematik? I studien sesdetta ur ett lösningsinriktat perspektiv för att fĂ„ kunskaper om vilka arbetssĂ€tt det finns somförbĂ€ttrar inlĂ€rningen för elever med annat modersmĂ„l. Studien har utgĂ„tt frĂ„nBronfenbrenners teori som har fyra nivĂ„er, mikro-, meso-, exo- och makronivĂ„ och fokuseratpĂ„ elevens, hemmets, lĂ€rarens, skolans, arv/miljöns, sprĂ„kets och kulturens roll för framgĂ„ng.SYFTE:Syftet Ă€r att ta reda pĂ„ vilka framgĂ„ngsfaktorer lĂ€rare menar Ă€r viktiga för att elever med annatmodersmĂ„l Ă€n svenska ska nĂ„ framgĂ„ng i Ă€mnet matematik.METOD:Åtta verksamma lĂ€rare som alla har erfarenhet av matematikundervisning av elever med annatmodersmĂ„l Ă€n svenska har intervjuats. HĂ€lften av dessa lĂ€rare hade sjĂ€lva annat förstasprĂ„k Ă€nsvenska.

Studien Àr en kartlÀggning av svenska som andrasprÄkundervisningen i skolor som ligger inom invandrartÀta omrÄden och de möjligheter som finns för elever med invandrarbakgrund, sÀrskilt för dem som Àr helt nya i landet. En frÄga som stÀlls Àr: Vilka förutsÀttningar har elever med invandrarbakgrund att kunna utveckla sitt svenska sprÄk för anvÀndning som verktyg vid studier av andra Àmnen?Vidare handlar studien om svenska som andrasprÄk som Àmne i sig och dess utveckling. Observationer, skriftliga enkÀter och dokument om X- kommun och om svenska som andrasprÄk har samtliga anvÀnts för att samla in data och för att fÄ information och uppnÄ förstÄelse. TvÄ elever fÄr exemplifiera olika situationer och deras skolutveckling följs.Barn- och ungdomsnÀmnden i kommunen arbetar för att förverkliga mÄlen för utbildningen i grundskolan och för livslÄngt lÀrande som betonar tryggheten och sprÄket, som i sin tur Àr viktigt för integrationen.Undersökningar visar att inte alla elever som har rÀtt till undervisning i svenska som andrasprÄk fÄr det.

Detta examensarbete handlar om nÄgra elever med utlÀndsk bakgrund och deras attityder till det engelska sprÄket. Jag intervjuade sex elever och fann att tvÄ av sex elever lÀser texter pÄ engelska pÄ fritiden. Enbart en av sex elever studerar ett annat sprÄk Àn svenska, engelska och modersmÄlet i skolan. De sex intervjuade tyckte att skolundervisningen i engelska borde innehÄlla mer konversation, grammatik och översÀttning. Jag intervjuade ocksÄ tvÄ lÀrare för att fÄ reda pÄ hur de ser pÄ engelskundervisning pÄ en mÄngkulturell skola.

Ett av skolans uppdrag Àr att frÀmja lÀrande dÀr eleven stimuleras att inhÀmta kunskaper. Detta examensarbete Àr en undersökning av hur svenskÀmnet Àr organiserat i ett upptagnings-omrÄde dÀr det finns elever med annat modersmÄl Àn svenska men dÀr de Àr i minoritet. För att vi som pedagoger pÄ bÀsta sÀtt ska bidra till vÄra framtida elevers sprÄkutveckling och fullfölja skolans uppdrag Àr det av stor vikt att skapa en undervisning dÀr alla elever fÄr en möjlighet att utvecklas. FrÄgestÀllningarna som ligger till grund för undersökningen Àr: ? Vad anser lÀraren vara essentiellt gÀllande svenskundervisning i en klass dÀr elever med svenska som modersmÄl och elever med annat modersmÄl Àn svenska integreras? ? Vilka reflektioner har lÀraren kring kursplanerna i svenska samt svenska som andra-sprÄk? ? Vilket genomslag fÄr lÀrarens förhÄllningssÀtt i det praktiska arbetet? Metoderna vi har valt för att besvara vÄra frÄgestÀllningar Àr kvalitativa intervjuer med efterföljande observationer. VÄrt empiriska material tolkar vi dÀrefter utifrÄn de teorier och styrdokument som vi bedömer relevanta för vÄr undersökning.

Syftet med vÄr studie var att undersöka huruvida lÀrare i Är 1?3 anser sig ha kunskaper i att undervisa i Àmnet svenska för elever med annat modersmÄl. Vi ville ta reda pÄ om de ansÄg sig ha fungerande arbetssÀtt samt om de upplevde att de saknade exempelvis kunskaper, material och tid. Vi ville Àven ta reda pÄ om man som lÀrare kan dra fördel av nÄgra personliga egenskaper i arbetet med elever med annat modersmÄl. För att nÄ vÄrt syfte anvÀnde vi oss av intervjuer med sex informanter.

Syftet med studien Àr att beskriva hur ett antal lÀrare upplever, resonerar kring, förhÄller sig till och hanterar sin undervisningssituation betrÀffande elever med svenska som andrasprÄk. Undersökningens syfte och frÄgestÀllning har motiverat för intervjuer som forskningsmetod och en kvalitativ forskningsansats. Data har analyserats i ett sociokulturellt perspektiv och med teorier kring lÀrande och identitetsutveckling. Undersökningen visar hur elever med svenska som andrasprÄk ofta av lÀrarna beskrivs som elever med sprÄkliga problem, vilket i sin tur sammankopplas med svaga elever eller elever med dyslexi. Bristande kunskaper i svenska hos elever med svenska som andrasprÄk stÀller stora krav pÄ bÄde elever och lÀrare, dÄ elever tvingas ta itu med dubbla inlÀrningsuppgifter och lÀrarna fÄr extra arbetsuppgifter.

Detta arbete Ă€r en fallstudie som försökt finna svar pĂ„ hur elever med annat modersmĂ„l Ă€n svenska upplever den naturvetenskapliga undervisningen i skolan. Syftet med arbetet var att försöka identifiera vilka potentiella svĂ„righeter som mĂ„lgruppen stöter pĂ„ inom den naturvetenskapliga undervisningen samt huruvuda sprĂ„ket kan utgöra ett hinder eller en möjlighet för den naturvetenskapliga förstĂ„elsen. Eleverna som ingĂ„tt i den undersökta mĂ„lgruppen studerar i Ă„r 5 pĂ„ en mĂ„ngkulturell skola.De undersökningsmetoder som anvĂ€nts i arbetet var strukturerade observationer, kvalitativa och ostrukturerade intervjuer samt en enkĂ€t baserad pĂ„ 1-tier Multiple Choice-frĂ„gor. Även en pedagog intervjuades om fallstudiens resultat. Fallstudiens resultat har jĂ€mförts med tidigare forskning och litteratur som funnits att tillgĂ„. Resultatet visar att elever med annat modersmĂ„l Ă€n svenska har likvĂ€rdiga resultat inom det naturvetenskapliga Ă€mnet som elever med svenska som modersmĂ„l.

Syftet med denna studie var att undersöka ett lÀromedel i svenska för Ärskurs ett till tre, anvÀnt i förberedelseklass, ur ett inkluderande perspektiv. I fokus stod frÄgan om elever med annat etniskt ursprung Àn endast svenskt förekommer i lÀromedlet samt om andra kulturer, dess högtider och naturmiljöer inkluderas. Vidare undersöktes om nyanlÀnda elever fick stöd, genom lÀromedlet, till att introduceras till det svenska samhÀllet och dess skolsystem pÄ ett elevnÀra sÀtt. Genom en kombinerad kvalitativ och kvantitativ textanalys framkom det att elever med annat etniskt ursprung inkluderas och har en betydande roll i lÀromedlet men att det endast berörde svenska högtider och traditioner. Vidare visades att lÀromedlet introducerade det svenska samhÀllet till de nyanlÀnda eleverna pÄ ett för dem elevnÀra sÀtt..

VÄrt syfte med detta examensarbete har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt man anpassar organisation och undervisning i svenskÀmnet utifrÄn andrasprÄkselevers sÀrskilda behov. Som grund för vÄr undersökning valde vi att genomföra observationer och intervjuer pÄ tvÄ skolor i Malmö. VÄrt insamlade material diskuterade vi sedan utifrÄn den forskning och de styrdokument som vi bedömde vara relevanta. VÄra forskningsfrÄgor var: ? Hur Àr svenskundervisningen organiserad för elever med annat modersmÄl Àn svenska? ? Hur bedömer man elevers behov av undervisning i SV respektive SVA? ? Hur förhÄller sig undervisningen till styrdokumenten och centrala begrepp inom andrasprÄksforskning? VÄrt resultat har visat att lÀrare som undervisar elever med annat modersmÄl Àn svenska Àr behjÀlpta av en tydlig organisation, en hög medvetenhet kring, samt levande pedagogiska diskussioner om andrasprÄksutveckling.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka arbetssÀtt pedagogerna sÀger sig utgÄ ifrÄn i arbete med tvÄsprÄkiga elever, med annat modersmÄl Àn svenska, i grundskolans tidigare Är samt pÄ vilka sÀtt pedagogerna upplever att deras undervisning pÄverkas av dessa elever. UtifrÄn denna redogörelse vill vi Àven tolka hur pedagogerna förhÄller sig till tvÄsprÄkigheten i skolan. Undersökning har gjorts utifrÄn kvalitativa intervjuer dÀr det har ingÄtt fem pedagoger, som arbetar pÄ grundskolans tidigare Är, pÄ olika skolor. Intervjuerna har prÀglats av semistandardiserade och ostrukturerade dÀr intervjufrÄgorna har formulerats i förvÀg och har haft en stor öppenhet för svarsutrymme. Pedagogerna har framhÀvt att tvÄsprÄkigheten har mÄnga fördelar, bland annat mÄngkulturalismen, som medför att barnen lÀr sig att uppskatta och acceptera varandra.